Första fotot är en utsikt från ett skogsbryn. I förgrunden syns träd och bakdelen av ett rådjur. På andra bilden har kameran zoomat ut, och vi upptäcker att bilderna i själva verket är tagna framför en monter på ett naturhistoriskt museum. Det som verkade vara levande, är i själva verket stendött. På den tredje bilden står en kvinna i vad som verkar vara samma skog. Hon bär badtofflor och en handduk runt livet. Står hon också i en museimonter? Eller mitt inne i djupa skogen? Och finns det överhuvudtaget en sjö utanför bild?
I sin utställning på Cirkulationscentralen (till den 25 mars) lyckas Lykke Andersen blanda bort korten ordentligt för betraktaren. På ett mycket enkelt och tydligt sätt lyfter hon upp frågor som rör fotografiets kärna. Vad kan vi lita på? När upphör verkligheten att vara verklighet? Vad är naturligt och vad är artificiellt?
Problematiken sammanfattas i den sista bilden som föreställer en rysk restaurangvagn minuterna före öppningsdags. Är det en riktig vagn på resa i Sibirien eller ett musieobjekt? Och hur artificiellt och krystat är det inte att sitta i en rullande låda som är inredd som ett lyxhotell och äta middag och dricka vin?
(publicerad i Sydsvenskan)
fredag 11 maj 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar