Amy Lockhart: Ladies
Krets i Malmö
Till och med den 15.4
Amy Lockhart: "Ladies Walking"
Att framställa kvinnokroppen på ett groteskt sätt har länge varit en vanlig strategi inom feministisk och normkritisk konst, för att till exempel bryta med konsthistoriens idealiserade framställningar av kvinnan. Det kan också göras för att skildra kvinnan som självständig och aktiv istället för kontrollerad och menlös, eller för att utmana den objektifierande och exploaterande blicken.
På den kanadensiska konstnären Amy Lockharts utställning på Krets i Malmö, som är hennes första utanför hemlandet, verkar det groteska vara ett resultat av mötet mellan det feminina och maskulina. Ytterligheter som 50-talshåruppsättningar, utstuderad sminkning och högklackat kombineras med stora händer, breda axlar, tjurnackar och höga hårfästen.
Men ju mer jag betraktar målningarna desto mer förvissas jag om att det inte är själva mötet som ger upphov till de groteska effekterna, utan att det är könsstereotyperna i sig som Lockhart förlöjligar med sin vassa pensel.
Det finns också en humoristisk underton i utställningen, som främst kommer till uttryck genom skulpturerna ”Self Portrait as a Lady” och ”Jessica”. De utgörs av byster där ögonen är infällda i ansiktet på ett sätt som skapar illusionen av att de följer galleribesökaren runt i rummet. Ett enkelt trick som rubbar den gängse ordningen på en konstutställning, som ju annars bygger på att verken är beskedliga och underkastar sig betraktarens prövande blickar. En roll snarlik den kvinnan haft under större delen av konsthistorien.
På den kanadensiska konstnären Amy Lockharts utställning på Krets i Malmö, som är hennes första utanför hemlandet, verkar det groteska vara ett resultat av mötet mellan det feminina och maskulina. Ytterligheter som 50-talshåruppsättningar, utstuderad sminkning och högklackat kombineras med stora händer, breda axlar, tjurnackar och höga hårfästen.
Men ju mer jag betraktar målningarna desto mer förvissas jag om att det inte är själva mötet som ger upphov till de groteska effekterna, utan att det är könsstereotyperna i sig som Lockhart förlöjligar med sin vassa pensel.
Det finns också en humoristisk underton i utställningen, som främst kommer till uttryck genom skulpturerna ”Self Portrait as a Lady” och ”Jessica”. De utgörs av byster där ögonen är infällda i ansiktet på ett sätt som skapar illusionen av att de följer galleribesökaren runt i rummet. Ett enkelt trick som rubbar den gängse ordningen på en konstutställning, som ju annars bygger på att verken är beskedliga och underkastar sig betraktarens prövande blickar. En roll snarlik den kvinnan haft under större delen av konsthistorien.
Publicerad i Sydsvenskan den 30 mars 2012
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar