fredag 5 februari 2016

Dansrecension: Goldberg variations – tenary patterns for insomnia

Med Andersson Dance och Scottish Ensemble
Koreografi: Örjan Andersson
Musik: J S Bach (arr. Sitkovetsky)
Kostymdesign: Beate Rolandsdotter
Scenografi och ljus: SUTODA
Dansstationen, 4 januari 

Utdrag:

Goldbergvariationerna publicerades 1741 och är ett av musikhistoriens mest avhållna verk. Att Bach skrev det för en sömnlös greve är förmodligen en myt, men att filmvärldens favoritkannibal Hannibal Lecter njuter av musiken är helt sant. Under den spektakulära rymningen i ”När lammen tystnar” (1991) lyssnar han på arian och den sjunde variationen, och i uppföljaren ”Hannibal” (2001) spelas variation 25 när han matar sin fiende Paul Krendler med dennes egen hjärna. Jag skulle tro att musiken valts till det här sammanhanget för att Bachs musikmatematiska snille anses sammanfalla med Dr Lecters sinne för precision i sina spektakulära brott.

Hela texten publicerad i Sydsvenskan den 5 februari 2016.


Inga kommentarer: